Förra veckan lämnades en hel del luckor i schemat, vilka självklart fylldes med en massa film! Här följer en kort resumé av vad jag har konsumerat under veckan som gått.
THE VILLAGE (2004)
M. Night Shyamalan må vara ojämn som regissör, men skapa stämning, det kan han. Filmen utspelar sig i en liten by, isolerad från omvärlden, som lever i harmoni med naturen – om det inte vore för de otäcka varelserna som lurar i skogen… The Village hör väl inte till Shyamalans bästa filmer – den börjar tveksamt – men erbjuder ändå en överhängande mystik, snygga miljöer, en intressant upptrappning och en ögonbrynshöjande twist mot slutet. Svag trea.
DER UNTERGANG (2005)
Denna starka skildring av Hitlers sista dagar och Tredje rikets fall är en fruktansvärt tung och tragisk film som håller hög kvalité på alla plan. Skådespelarna är superba hela bunten, framförallt Bruno Ganz som visar upp skådespeleri av högsta klass i sin gestaltning av Adolf Hitler. En historiskt viktig film som man inte skakar av sig i första taget. Stark fyra!
SOMEBODY UP THERE LIKES ME (1956)
Om hur den småkriminelle Rocky Graziano, spelad av en ovanligt ojämn Paul Newman, försöker jobba sig upp från New Yorks bakgator och bygga sitt liv på boxningen. Något som filmen gör bra är att den fokuserar mer på livet utanför ringen än på själva boxningen – uppväxt, familj, romanser och disciplinära problem. I slutändan inget fantastiskt, men en bra film.
THE SLEEPING DICTIONARY (2003)
Ung britt (Hugh Dancy) skickas till en av kolonialväldets avlägsnare posteringar och träffar en vacker inföding (Jessica Alba), varpå han tvingas välja mellan henne och en brittisk kvinna. Filmen handlar om hur dessa relationer utvecklar sig. Ur en filmisk synvinkel finns här inte mycket att hämta och skådespeleriet är överlag svagt. Är man däremot svag för Jessica Albas förföriska attribut blir upplevelsen uthärdlig.
PUNCH-DRUNK LOVE (2002)
Paul Thomas Anderson, som skämt bort oss med filmer som There Will Be Blood, Boogie Nights och Magnolia, har även gjort denna lilla komedi med Adam Sandler (jo, du läste rätt) i huvudrollen. En udda historia om en man med sociala problem som hittar ett piano, blir indragen i en bedrägerihärva, köper hutlösa mängder efterrätter och träffar en kvinna. Med andra ord en intressant karaktär, som dock tyvärr går något förlorad i en rätt trist kärlekshistoria. En lite halvsvag trea.
THE PETRIFIED FOREST (1936)
På en trött bensinstation mitt ute i ingenstans vandrar en vilsen författare (Leslie Howard) in och träffar mackägarens dotter (Bette Davis) som drömmer om att se världen. De lär känna varandra genom poetiska samtal och utvecklar snabbt en något udda relation. In stormar så småningom en storskurk (Humphrey Bogart) och sätter allas liv på spel. Hela filmen utspelar sig på macken och drivs utmärkt framåt av ett välskrivet manus, Bette Davis och framförallt en lysande Leslie Howard. Bogart är däremot ovanligt tråkig i sin skurkroll, men har å andra sidan inte mycket att jobba med. Stark trea!
BEAUTIFUL GIRLS (1996)
En alldeles underbar film om ett gäng gamla skolkamrater som samlas för en återföreningsfest i en snöig liten stad. Några har gift sig och har barn, medan andra inte vet vad de ska göra med sina liv. Problem och relationer blandas med humor och vänskap på bästa sätt i en film med mycket värme. Härlig musik bidrar till den sköna tonen och skådespelarna levererar, dessutom ser vi en otroligt söt Natalie Portman i en tidig roll som den lite knasiga Marty. Definitivt en film jag kommer se igen, klockren fyra!
CRY FREEDOM (1987)
Verklighetsbaserad berättelse om en vit journalist som blir vän med en svart frihetskämpe i apartheidens Sydafrika, och hur de båda kämpar för ett jämnställt samhälle. I grunden en bra film, som dock lider av tonproblem. Richard Attenborough har försökt infoga något slags komik i vissa scener, som sedan överlappas av våldsamma skjutningar av civila, vilket ger en märklig kontrast som inte fungerar särskilt bra och filmen blir därför oerhört ojämn. De bra bitarna samt stabila insatser av Kevin Kline och Denzel Washington räddar dock upp betyget till en trea.
AMERICAN REUNION (2012)
Jag har aldrig varit något fan av American Pie-serien och nu har bägaren verkligen runnit över för min del. Det är löjligt, omoget och poänglöst och jag har inget till övers för dessa barnsliga karaktärer. Filmen gjordes inte för att tas på allvar, men det är så urbota korkat att ingenting kan rädda betyget från att landa på en rutten etta. Trams!
CELEBRITY (1998)
En Woody Allen-komedi som utforskar kändislivets olika sidor och som vanligt kantas berättelsen av knepiga förhållanden och en mängd olika karaktärer. Huvudrollen spelas av Kenneth Branagh i Woody Allen-tappning – rollen som nervös och osäker författare är som skriven för Woody själv, men istället har han låtit Branagh imitera honom så gott han kan. Filmen har sina stunder, men blir för spretig för sitt eget bästa och har inte tillräckligt höga toppar för att nå något högre betyg än en stark tvåa eller möjligtvis en mycket svag trea.
VECKANS TOPP 3
- Der Untergang
- Beautiful Girls
- The Petrified Forest
do you like phil collins? 