Den här veckan har bjudit på två Jeff Bridges-filmer, följda av en dokumentär och en remake.
THE LAST PICTURE SHOW (1971)
Det här ungdomsdramat handlar om två kompisar, spelade av Jeff Bridges och Timothy Bottoms, som bor i en liten stad i Texas som håller på att förfalla på grund av dålig ekonomi och brist på arbete. Mitt i allt detta hotas de två tonåringarnas vänskap när vuxenlivet och kärleken knackar på dörren. The Last Picture Show är en ledsam och känslomässigt tung film med välskapta karaktärer som man får lära känna på djupet. Filmens svaghet är ett långsamt tempo vilket drog ner intresset en aning, då det långsamma tempot också innebär en lång speltid med ett flertal scener som känns onödiga. Jag tycker även att Timothy Bottoms inte var helt briljant – han överspelade i vissa scener och kändes frånvarande i andra. Betyget blir en stark trea!
CRAZY HEART (2009)
I den här Oscarsbelönade dramafilmen spelar Jeff Bridges en avdankad countrystjärna vid namn Bad Blake som en gång i tiden spelade på stora arenor inför tusentals fans men som nu är tvungen att ensam åka runt i USA och spela på avlägsna barer och restauranger för att hålla sin karriär igång och tjäna sitt leverne. Jeff Bridges gör kanske sin bästa rollprestation någonsin när han spelar den alkoholiserade och smått överviktiga Blake som hamnar i en kärleksrelation med en journalist spelad av en lysande Maggie Gyllenhaal. Filmen börjar segt men förändras snabbt till ett intressant drama med Bridges sångröst som förgyller filmen. Crazy Heart är en film om kärlek och hopp som förtjänar en svag fyra i betyg!
SIDE BY SIDE (2012)
Keanu Reeves undersöker i den här dokumentären den digitala teknikens framfart och användning inom filmmediet. Filmindustrin har alltid använt sig av kameror med riktig filmrulle för att spela in filmer med. På senare år har den digitala eran tagit över allt mer och idag spelas många filmer in med digitala filmkameror där det inspelade materialet sparas på minneskort och hårddiskar istället för filmrullar. I dokumentären får vi se både positiva och negativa aspekter hos det digitala filmskapandet respektive det klassiska arbetssättet. Stora filmprofiler som Martin Scorsese, Danny Boyle, James Cameron, Steven Soderbergh, David Fincher och Christopher Nolan uttrycker sina åsikter om vad som är bäst. Side by Side är en otroligt intressant dokumentär för filmnördar som vill få sig både en historielektion och en inblick i filmskapandets magiska värld. Keanu Reeves gör ett bra jobb när han intervjuar och berättar, vilket gör att dokumentären känns personlig. Betyget hamnar på en halvstark fyra!
TOTAL RECALL (2012)
2012 har bjudit på många remakes av alla dess slag. En av dem är Total Recall som är en remake på sci-fi-filmen med samma namn från 1990 med vår allas österrikiska actionfavorit Arnold Schwarzenegger. Den här gången spelas inte huvudkaraktären Douglas Quaid av en österrikare utan istället av irländaren Colin Farrell. Total Recall utspelar sig i framtiden där svävande bilar och spektakulära cyber-städer hör till vardagen. Douglas Quaid är en deprimerad fabriksarbetare som trots en otroligt snygg fru (Kate Beckinsale) inte känner sig lycklig. Quaid bestämmer sig för att besöka Rekall, ett företag som kan förverkliga ens drömmar genom att bokstavligt talat placera klienten i en drömvärld som känns lika verklig som den riktiga världen. Valmöjligheten är stor, men istället för att välja en avkopplande semester eller en trevlig äventyrsresa, väljer Quaid att bli hemlig spion för att få lite krut på vardagen. Men under proceduren går någonting käpprätt åt helvete och Quaid blir en jagad man. Total Recall är en typisk kassako som har spelats in endast för att tjäna pengar på varumärket och leva på originalets kultstatus. Manuset är korkat och generiskt och karaktärerna tråkiga. Men filmen har sina ljuspunkter – bland annat hör musiken och det visuella till filmens starka sidor, med häftiga ljudeffekter, pampig framtidsmusik och spektakulära miljöer. Jag tror att jag är ensam om att tycka att den här remaken är bättre än originalet, som jag endast fann extremt töntig och som gav mig B-films-vibbar. Det betyder däremot inte att Total Recall är en särskilt bra film, för trots det visuella och en ytterst häftig handling så skadas filmen rejält av klichéer och ointressanta karaktärer. Betyget blir en svag tvåa.
VECKANS TOPP 3
- Side by Side
- Crazy Heart
- The Last Picture Show
Pingback: Topp 10: Scotts 2012 | do you like phil collins?
Pingback: Scotts pepplista 2013 | do you like phil collins?