The House I Live In (2012)

The_House_I_Live_In_358584a

5 stjärnor DYLPC

”The war on drugs” myntade Richard Nixon för 45 år sedan när han inledde USA:s offensiv mot droger. Särskilda narkotikapoliser anställdes runt om i landet och lagar och straff blev strängare. ”Amerikas största samhällsfiende är drogberoende” säger Nixon, fast besluten att med aggresivitet fängsla alla som är involverade med olaga droger. År 2012 är situationen likadan som vid starten, om inte ännu värre. Istället för att rehabilitera drogberoende och andra socioekonomiska aspekter som ligger i grunden för droganvändning skickas människor in i ett fängelsesystem med miljontals andra interner för att avtjäna sitt straff utan någon som helst hjälp eller stöd. Cirka 2,3 miljoner människor sitter i fängelse i USA, de flesta på grund av drogrelaterade brott. USA är det land med störst antal fängelseinterner i hela världen. Sedan 1971 har 45 miljoner arresteringar för narkotikabrott utförts och cirka en biljon amerikanska dollar har spenderats på drogkriget. Trots detta är droganvändningen oförändrad. Varför har inget förbättrats och förändrats trots att det är världens rikaste och mäktigaste nation som är ansvarig?

Dokumentärfilmaren Eugene Jarecki undersöker kriget mot droger och dess framfart på ett informativt och personligt vis i The House I Live In. Tillsammans med forskare, historiker, samhällskritiker och andra experter definierar Jarecki problemen med drogkriget och konsekvenserna som följer. Jarecki börjar dokumentären med att introducera sin nanny som han växte upp med som barn. Nannyn som passande nog heter Nannie berättar om hur hennes son avled efter ett drogberoende och om hur hennes liv har påverkats av det. Jarecki applicerar en personlig nyans till dokumentären och förklarar att det var hans relation och känslomässiga respons på Nannies berättelser som fick honom att ifrågasätta drogkriget från början.

En av Jareckis experter är David Simon, skaparen av världens bästa TV-serie The Wire. Simon är inte bara en skarp samhällskritiker utan också en före detta kriminaljournalist som har undersökt poliser och knarklangare i Baltimore, en av landets mest kriminella städer, där drogindustrin blomstrar. Med genomtänkta argument och resonemang ger han en insikt i de katastrofala följder som drogkriget har burit med sig. Jarecki intervjuar människor från alla sidor av konflikten, som fängelseinterner, fångvaktare, domare, knarklangare och poliser, för att få ett grepp om problemen.

Intressanta argument och insikter följs konstant upp av andra lika intressanta förklaringar och resonemang. The House I Live In höll mig fastnålad i soffan hela vägen ut. Men det är först i dokumentärens tredje akt som den gör något som många andra dokumentärer inte lyckas med – den skrämmer. ”Drogkriget är som Förintelsen i slow-motion” säger David Simon. Starka och kontroversiella ord som vid första antydan kan låta förhastat. Men jag inser snabbt att Jarecki, Simon och resten av experterna har rätt. Systematiskt är det minoriteterna och de fattigare grupperna i samhället som är måltavlan för polisens aggressiva attack mot droger, trots att statistiken visar på att droganvändningen är utspridd över alla samhällsgrupper där ingen grupp dominerar i användandet. Problemen består av mer än bara själva drogtrippen.

The House I Live In är en mästerligt berättad dokumentär som förklarar varenda argument som tas upp. Uppbackad av fakta och jämförelser med historiska händelser slänger Jarecki även fram potentiella lösningar på problemen. Det här är inte en dokumentär skapad av personer som propagerar för att göra droger lagliga eller för att avskaffa straff för brott. Det är en dokumentär som ifrågasätter det nuvarande systemet och bristerna som det bär med sig. Det är en dokumentär som gör mig arg, skrämd och ledsen över att se hur fel ett rättsystem kan vara och hur människor behandlas. Jarecki lyckas lägga fram argument efter argument som i princip är omöjliga att förneka var man än står i frågan, hur vänster eller höger man än är politiskt sett. Med känslosamma intervjuer och intressant information förmedlat via en grupp kunniga och smarta experter är The House I Live In en av de viktigaste och bästa dokumentärer jag har sett och förtjänar därför en femma i betyg.