Carnage (2011)

Carnage 3

3 stjärnor DYLPC

Roman Polanskis senaste film är som en inspelad teaterpjäs, vars handling har sin grund i en situation som inträffat på skolgården, där en pojke slagit en annan pojke. Föräldrarna till barnen träffas för att bestämma hur de ska hantera situationen, ett möte som snabbt spårar ur till en hetsk diskussion om moral, uppfostran och dåliga pajer.

Föräldrarna till ”offret”, spelade av Jodie Foster och John C. Reilly, anklagar ”gärningsmannens” föräldrar, Kate Winslet och Christoph Waltz, för att vara dåliga och oansvariga föräldrar. Winslet och Waltz argumenterar mot detta genom att försöka förminska situationen till vad den egentligen bör ses som – en normal, om än olycksam, händelse på skolgården.

Carnage känns genomgående överdriven, en känsla som givetvis hör till berättarsättet och det teaterliknande formatet. För det mesta funkar det bra, även om känslan tar över lite väl mycket då och då. Bland skådespelarna är Christoph Waltz den som sticker ut med sin I-don’t-give-a-fuck-mentalitet – han är den ende som inser hur löjlig hela situationen egentligen är. Detta samtidigt som han bjuder in till många skratt med sina affärssamtal på den ständigt ringande mobiltelefonen och syrliga kommentarer mot allt och alla.

Filmen slutar något abrupt efter sina underhållande 80 minuter och hade gärna fått vara en timme längre. Trots att den har sina brister så visar Polanski återigen sina kvalitéer som regissör när han dirigerar skådespelarna runt i en och samma lägenhet genom en hel film. I nuläget landar betyget på en stark trea, men med en lite fylligare slutprodukt hade filmen fått ett högre betyg.