Oscars 2015: en kort reflektion

Actor Redmayne reacts as he takes the stage to accept the Oscar for best actor for his role in "The Theory of Everything" during the 87th Academy Awards in Hollywood

”Nu är det äntligen över!” utbrister en euforisk Eddie Redmayne när han springer fram för att ta emot sin guldgubbe och inser att han snart kommer kunna åka hem och lägga Oscarscirkusen bakom sig.

Nåväl, det var väl en uthärdlig, om än lång, gala som hade sina både höjdpunkter och förfärliga musikalnummer. Till skillnad från många andra tyckte jag att Neil Patrick Harris skötte sig bra. John Travolta var läskig och Terrence Howard hög alternativt mentalt superinstabil alternativt både och. SVT:s studio gjorde allt som stod i deras makt för att förstöra natten och Benedict Cumberbatch tog till fickpluntan för att ta sig igenom det långa spektaklet.

Tippningskampen slutade i ett totalt fiasko för både mig och Scott. Jag degenererade från 22 av 24 till 18 medan Scott gick från 20 till 16.

DAVID

18 av 24. Klicka här för att läsa mina tippningar eller se bilden nedan.

Missade

Best Picture, Animated Feature Film, Film Editing, Music – Original Score, Writing – Adapted Screenplay, Writing – Original Screenplay.

SCOTT

16 av 24. Se bilden nedan för att se Scotts tippningar.

Missade

Animated Feature Film, Directing, Makeup and Hairstyling, Music – Original Score, Short Film – Animated, Short Film – Live Action, Sound Mixing, Visual Effects.

Oscarstippningar 2015 bild

Huvudsaken var hur som haver att undertecknad gick segrande ur striden, även om det var en bedrövlig viktoria. Angående mer världsliga ting, såsom vinnarna av Oscarsakademiens priser, var en del priser välförtjänta medan andra var mindre välförtjänta. Som vanligt, med andra ord.

Birdman som bästa film var klart mer rimligt än att Boyhood skulle bli det (även om The Grand Budapest Hotel eller Whiplash hade tagit den om jag fått bestämma), och att Alejandro González Iñárritu fick regipriset var helt rätt. Han är en av världens främsta i yrket.

Eddie Redmayne gör en mycket bra prestation i The Theory of Everything och är dessutom så söt att jag unnar honom allt gott för alltid. Det ska bli spännande att se vad han gör här näst (förhoppningsvis något lite mindre Oscarsanpassat). Julianne Moore är fantastisk och har så varit så jäkla länge att det bara var en tidsfråga innan hon skulle få sin Oscar (även om Rosamund Pike var bäst bland de nominerade). J.K. Simmons seger var given och 100 % välförtjänt. En av förra årets bästa insatser överhuvudtaget. Gällande Patricia Arquette är varken jag eller Scott särskilt begeistrade över hennes prestation i Boyhood. Laura Dern hade jag gärna sett gå upp på scenen men det var det väl aldrig tal om.

Avslutningsvis finns några talande och upplyftande siffror att begrunda en extra gång. Alejandro González Iñárritus Birdman or (The Unexpected Virtue of Ignorance) (ja, jag älskar att skriva ut hela den titeln), Wes Andersons The Grand Budapest Hotel och Damien Chazelles Whiplash var de filmer som tog hem flest statyetter. De är alla egna och unika filmer skapade av filmskapare som vill berätta sina historier på sina egna sätt. Att sådant belönas värmer alltid ett filmälskande hjärta.

Detta värmer också och det får avsluta hela denna Awards Season. Tack och hej.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s